Det märktes i morse att det skulle bli en kall solig fin dag. Jag tänkte att jag skulle ta en promenad och njuta lite i det fina vädret. Men jag var inne och städade på förmiddagen och helt plötsligt var det dags att äta lunch, byta om och åka med 7-åringen till stan till hennes danslektion. Under tiden rusade jag runt på affärer och svettades och letade julklappar.
Sen åkte vi hem och fikade. Maken hade plockat fram ett stort fikabord, med te, bröd, pålägg, grönsaker och brie så det var faktiskt rätt mysigt. Och sen drog vi på oss tjockkläderna för då var det dags för julmarknad.
Det var julmarknad på ridskolan, ute på landet liksom. Det hade precis börjat mörkna och jag såg eldar och tyckte att det här skulle bli jättemysigt, det kändes lite som när jag själv var barn och gick på julskyltningen på byn. De hade barnridning också och tänkte att 3-åringen skulle rida, men hon tvärvägrade så 7-åringen fick rida själv.
Sen började det bli mindre mysigt. Min föreställning går inte alltid ihop med resten av familjens. Maken vill gärna åka hem efter 10 minuter medans jag vill gå runt och titta och handla lite och stötta lokala förmågor, och ridskolan. Och barnen vill gärna ha det, och det, och blir sen i alla fall tjurig.
Jag såg framför mig att gå till bagarstugan, visa barnen hur det går till att baka i en sådan och få med mig en påse gott hembakt tunnbröd (för barnen att äta alltså) men det var helt slut, fanns inget att köpa, och det var så trångt inne i den lilla bagarstugan så jag kunde inte visa något. Jag hade tänkt gå till serveringen, kanske köpa lite fika till barnen, låta dem fiska i fiskedammen, men vid det laget var de flesta sura så vi åkte därifrån.
Note to self: Nästa år åker jag på julmarknad själv!
Första ljuset tänt till julkalendern i morse. Om ni tycker ljusen ser lite konstiga ut så ser ni rätt. De blockljus jag köpte var för stora, så jag fick ta det jag hade hemma. Det fjärde ljuset blev mindre än de andra...
